Xpozed - Jonas Sundquist, Konsulting inom krishantering
2020-12-15 Av Xpozed 0

Krisberedskap, kanske det viktigaste på 70 år…

Xpozed - Jonas Sundquist, Konsulting inom krishanteringSverige befinner sig närmare en krigssituation än på över 70 år. Samhället och sjukvården går på knäna och vårt dagliga beteende har fått ställas om till något som få ens hade funderat över för bara ett år sedan. Vi har på gott och ont fått lära oss nya sätt att lösa vardagliga uppgifter, saker vi tog för givet tidigare.

Även om det alltid varit viktigt kanske det känns mer aktuellt än någonsin med krishantering och beredskap. Det är inte svårt, det handlar bara om intresse och lite kunskap.

I Sverige har vi varit väldigt bortskämda/priviligierade med trygghet, sociala skyddsnät, ekonomisk stabilitet, frånvaro av krig, svält, naturkatastrofer, inbördeskrig och pandemier (force majeur), etc. Det har också gjort att vi blivit lite “lata” och i sin tur överraskade, oförstående och oförberedda när allt plötsligt inte är som det brukar vara.

Vi svenskar visar om och om igen upp att vi kan sluta oss samman och gemensamt hantera kriser när vi verkligen behöver det, men det sker inte allt för sällan i ett rus av chock och “jag trodde aldrig att det skulle hända i Sverige”. Tyvärr också ofta inramat av en gnutta syndabocksletande och ansvarsfrånskjutande. Med det inte sagt att det i vissa fall kan vara berättigat.

Det är viktig med eget ansvar, ödmjukhet, hänsyn, förståelse, kollektivt ansvar och sunt förnuft. Det är också extremt viktigt med egen hemberedskap och förberedelse. Det finns ett uttryck för detta, survivalism (på engelska Prepping).

Vi måste bli bättre i Sverige på detta. Myndigheterna har en hel del beredskap och verktyg för detta, även om det finns utrymme för förbättring såklart. MEN, så länge vi inte tar vårt eget ansvar kan vi inte bara peka finger åt myndigheterna och förvänta oss att andra ska städa upp och reda ut situationen när det inte blev som vi tänkt oss. Alla har ett kollektivt ansvar! Ni vet den där klassikern, ingen kan göra allt men alla kan göra något…

Vi kan inte bara förvänta oss att bli matade med information, vi måste också ta ett eget ansvar att söka (och faktagranska) information. Vi måste ha en vilja att leta rätt på rätt information, inte bara få den serverad och välja den som vi tycker passar oss bäst för att den är bekvämast eller för att vi ska kunna fortsätta som vanligt med gott samvete.

Många har haft åsikter om de rekommendationer som getts av myndigheter under den pågående pandemin. Det känns förvirrande med att det inte uttalas förbud. Hur ska vi följa/tolka en rekommendation? Vad är det som gäller?

I Sverige har vi ett ganska unikt samhälle som bygger på en tradition med eget ansvar, där vi förväntas göra det som är rätt och använda sunt förnuft. Det är något vi ska vara stolta över och förvalta, inte missbruka. Den ultimata motsvarigheten heter diktatur och den situationen vill förmodligen ingen av oss hamna i.

Vi kan inte bara inrätta en lag om tvång att bära munskydd i Sverige. En lagstiftning eller lagändring kräver en process av utredningar, remisser, betänkanden, bearbetningar, etc.

Det många inte vet dock är att en stark rekommendation från en myndighet likställs med allvarligheten i en lag, med den stora skillnaden att det inte är någon påföljd.

Nedan finns lite artiklar inom samma ämne och länkar till bra hemsidor, appar, och andra källor till information som vi rekommenderar att du utforskar:



ANDRA ARTIKLAR INOM ÄMNET KRISBEREDSKAP

[su_posts posts_per_page=”5″ taxonomy=”post_tag” tax_term=”2718,2717,2253,2713,1516,2714,2715,2716,2487″ order=”desc”]